30 december 2014

Little World

Varje gång jag är i Agonda måste jag ta mig till Palolem för där finns världens godaste masala chai. Så igår gick jag iväg till kyrkan här i Agonda för att ta bussen som skulle gå klockan nio. Bussen kom i tid men var på väg åt fel håll. "Den andra bussen kommer klockan tio, sa konduktören".

Jag satte mig på en enkel servering och åt en dosa, en slags frasig rispannkaka som doppas i olika tillbehör, en vanlig frukost t ex i Kerala. Strax före tio var jag tillbaka vid busshörnan och lite sen kom rätt buss, full med folk. Vi klämde ihop oss och efter tjugo minuter vällde vi av på busstationen i Chaudi. Efter ytterligare en halvtimme kom Palolembussen. Då hade jag hunnit träffa Paul, pensionerad engelsman som långtidsbor här på vintern, och pratat Goa-stränder med honom. 

Efter tre timmar var jag framme på Little World, fick genast en stor mugg chai och så småningom hembakat fullkornsbröd med hemlagad sylt. Resan tillbaka tog 40 minuter, inklusive väntetid på busstationen mellan bussarna! En lång utflykt för en kopp chai men det var det värt!
____________________________

Every time I'm in Agonda I have to go to Palolem where you find the best masala chai. So yesterday I went to the church here i Agonda to catch the nine o'clock bus. The bus was on time but going in the wrong direction. "The other bus arrives at ten, the conductor said".

I sat down at a simple restaurant and had a dosa, a crisp rice pancake you dip in different condiments, a common breakfast for exampel in Kerala. Shortly before ten I was back at the bus corner, and a bit late the bus arrived, full of people. We all squeesed in and twenty minutes later we spilled out at the Chaudi bus station. After another thirty minutes wait the bus for Palolem came. By then I had met Paul, retired englishman who stays here during the winter, and diskussed pros and cons of Goa beaches. 

After three hours I arrived at Little World. I  immediatly got a mug of chai and later some homebaked wholewheat bread with homemade jam. The journey back took forty minutes, including waiting time at the bus station between the buses! A long trip for some chai, but it was soo worth it!

26 december 2014

Lunch

Att äta här är sällan dyrt, men det finns ställen där det är extremt billigt. Min lunch idag var en vegetarisk tali, en flaska vatten och en kopp masala chai. Det gick på 108 rupies, mindre än 15 kronor. Gott var det också!
________________________

A meal is almost never expensive here, but at some places it's extremely cheap. My lunch today was a vegetarian tali, a bottle of water and a cup of masala chai. All amounted to 108 rupies, about 1,7 euros. It tasted good, aswell!

23 december 2014

På tåget

Det var lätt att hitta rätt vagn och plats på tåget tack vare infon på stationen och ett hjälpsamt indiskt par i vagnen. Nu är ryggsäcken fastlåst under sätet och jag har lyckats beställa mat av en av "Meals on weels"-killarna, jag passar på att bre ut mig i kupén tills det kommer fler resenärer. 


Lunchen är serverad, vegetarisk biriani och friterade bananer. 

Tåget rör sig långsamt framåt, ibland rullar vi lite snabbare i några km och ibland står vi helt stilla. Stationerna ligger tätt och även om vi inte stannar vid alla så går det som längst en timma mellan stoppen och ibland stannar vi så ofta som varje kvart. 
Efter middagen, chapati och grönsakscurry, är det dags att bädda. Vi hjälps åt att fälla upp ryggstödet så att det blir mellankojen. Två lakan, filt och kudde och så är det bara att krypa upp i kojen. Vid nio sover i stort sett hela vagnen. 

Då stationerna inte ropas ut eller annonseras på andra sätt och tåget oftast inte stannar mer än två minuter på en station gäller det att hålla reda på var en ska av. Jag är nöjd att jag skrev ut en tidtabell med alla stationer innan jag åkte. 

Halv sex på morgonen är vi framme vid Canaconas station, jag kliver av och tar en riksha till Agonda. Framme vid Saxony börjar det dagas och jag sätter mig på en solsäng och tittar på havet och njuter av lugnet. Snart börjar dagen här!





21 december 2014

Tågbiljett - Trainticket

I morse åkte jag in till stationen i Varkala för att köa till biljettsläppet av Tatkal-biljetter, ett begränsat antal biljetter som släpps 8.00 dagen före ett tåg ska avgå. 

Jag kom dit 7.15, fick fylla i beställningsblankett 7.30 och sen köa från 7.45 för att lämna in blanketten. "The chanses on this train are not great", sa mannen i luckan. "Come back at 10 with a copy of your passport."
___________________________

This morning I went to Varkala train station to que for the release of Tatkal tickets, a limited number of tickets released 8 AM the day before a train is departing. 

I arrived at 7.15, got to fill in a form at 7.30 and at 7.45 we were allowed to que to submit the form. "The chanses on this train are not great", said the man behind the counter. "Come back at 10 with a copy of your passport."


Jag fixade passkopior och tog en promenad till centrum. Tillbaka på stationen passade jag på att orientera mig inför morgondagens resa. Kvart i tio fick vi börja köa igen, då jag var nr 18 som hade lämnat in en biljettblankett fick jag nu ställa mig som nr 18 i kön. Spänd av förväntan tog jag mig långsamt fram mot luckan. 
_________________________

I got some copies done and took a walk to the town center. Back in the station I spent some time orienting myself as a preparation for tomorrow. 9.45 we could start queing again and as I was #18 to submit the ticket form I was now standing as #18 in the que. Full of anticipation I slowly moved closer to the ticket counter.

Jag fick en biljett i en AC3-vagn! Betydligt bekvämare än den biljett jag hade. Efter ytterligare nästan en timmas väntan kunde jag lösa in den gamla biljetten och få tillbaka nästan alla pengar. 
___________________________

I got it! Now I have an AC3-ticket, much better than the other ticket I bought. After another hour I was able to get a refound for almost the whole cost of the old ticket. 


20 december 2014

Skymning på balkongen - Dusk on the balcony

Klockan är snart sex och det börjar skymma. Jag sitter på balkongen och tittar på kvarterslivet med röken från kökseldarna ringlande genom luften. 
_________________________

It's almost six pm and the sun is setting. I'm sitting on the balcony overlooking the every day life as the smoke from the kitchen fires dances through the air. 

19 december 2014

Glimtar från Varkala - Glimpses from Varkala

Jag kom hit i onsdags, flög till Trivandrum och blev hämtad av en klassisk taxi. Ambassador tror jag att bilmärket heter. Här väntar vi vid järnvägsövergången. 
_________________________

I arrived here early Wednesday morning and was picked up by a classic taxi. Here wa are waiting at the railroad crossing. 


Jag bor på ett litet hostel en bit ifrån vattnet. 
________________________

I stay at a small hostel a short walk from the water. 

Frukosten serveras i trädgården. 
___________________________

Breakfast is served in the garden. 


Längs med klippan ligger fullt med serveringar och butiker. 
________________________

Along the cliff you find cafés, restaurants and shops. 

50 m nedanför klippan ligger stranden. 
________________________

The beach lays 50 m below the cliff.

Varkala stad, med bankomat och vanliga affärer, ligger en halvmil inåt land. 
_____________________________

Varkala town, were you find ATM and regular shops, lays 5 km inland. 






17 december 2014

Taj Starbucks

Tisdag
Taj är Mumbais lyxhotell nr 1, och på baksidan finns Starbucks som visar upp ytterligare en sida av Mumbai. Här kostar en kopp kaffe motsvarande en dagslön för en arbetare på en av återvinningsfabrikerna i Dharavi och stämningen är långt från det vanligtvis intensiva och kaotiska gatulivet. Här kan du sitta och jobba uppkopplat (om du har ett indiskt abonnemang) via wifi eller bara koppla av. När du är redo kliver du sen ut i kvarterslivet igen!
______________________________

Taj is the #1luxury hotel i Mumbai and at the back you will find Starbucks, yet another side of the city. Here a coffee costs the equivalent of a days salary for a worker in one of the recycle plants in Dharavi and the ambiance is far from the ordinary chaotic and intence street life. Here you can sit and work online (if you have an indian mobile nr) via wifi or just relax. When you are ready you just step out into the life of the block again!



Marine Drive



Marine drive är det moderna Mumbais stolthet, en lång "strandpromenad" där folk samlas om kvällarna, promenerar och umgås. Mysighetsfaktorn minskas betydligt av den flerfiliga väg som löper mellan promenaden och bebyggelsen!



Mangaldas market

Måndag
Jag tog taxi från Colaba till Mangaldas market, en tygmarknad inomhus med ca 1000 försäljare. Jag strosade runt, pratade med försäljare och samlade tygprover och priser så att jag kan köpa tyger på hemvägen. Ett inköp blev det, tyg till en "Punjabi dress", tunika, byxor och schal. Nu ska jag bara hitta en sömmerska under resan!
____________________________

I took a taxi from Colaba to Mangaldas market, an indoor clothmarket with 1000 vendors. I strolled around, talked with salesmen and gathered samples and prices for future buys om my way home. I maneged one purchase, material for a "Punjabi dress". Now I just have to find a seamstress on my journey!



Dharavi

Söndag
Alla foton i detta blogginlägg är tagna av Reality Tours. Du hittar deras bilder på Flickr. 

I söndags besökte jag Mumbais största slumområde, en rundtur organiserad av Reality Tours - ett socialt företag som utbildar och anställer lokala guider och driver olika projekt tillsammans med invånarna i området. 80 % av vinsten från deras guidade turer går direkt till dessa projekt. 

Jag kom i god tid till mötesplatsen, en station i södra Mumbai. Efter en stund såg jag en annan turist och strax därefter kom vår guide, Jitu. Vi åkte lokaltåg i ca 40 min innan vi kom fram till Dharavi. Jitu var fantastisk som guide, kunnig och med en avslappnad personlighet, och eftersom vi bara var två turister hade vi chans att få veta väldigt mycket. 

Han tog med oss till en mängd små industrier, mest återvinningsföretag men också ett bageri. Dharavi levererar det mesta av de bröd och bakverk som säljs dagligen i Mumbai och en mängd andra varor men det anges aldrig att varorna kommer därifrån. 


Återvinning av färgburkar. 

Området är numera uppdelat i en muslimsk del, med de flesta återvinningsföretagen, och en hinduisk del där en hittar olika former av hantverksproduktion. I den muslimska delen bor arbetarna i de små fabrikslokalerna, i den hinduiska delen är det många som har bostäder men studerar eller arbetar utanför slummen. En fabriksarbetare tjänar mellan 100 och 150 rupies per dag, en typisk bostad för en familj (ett rum) kostar 5 000 rupies i månaden och hyresgästen måste deponera 3-4 månadshyror i förskott. 

Typiska hantverk där är produktion av lädervaror som väskor och bälten, samt keramik som bränns i stora öppna ugnar med bomullsavfall som bränsle. Väskorna är en stor exportvara, medan soporna som sorteras dels kommer från det som de allra fattigaste samlar in runt om i stan och säljer och dels är det industriavfall och sopimport. 

Ett vanligt kvinnoarbete är att kavla papadam, för ett kilo kavlad deg får kvinnorna ca 20 rupies och på en dag kan en kvinna tjäna ca 50 rupies. Då jobbar hon inte hela dagen eftersom hon måste sköta allt hemarbete och ta hand om barnen också. 

Vi besökte det community center som drivs med vinsten från rundturerna, där pågick dansundervisning för en grupp barn men de erbjuder också t ex engelskakurser, datorkunskap och hälsoundervisning  för blivande mödrar. 

Denna rundtur var en av höjdpunkterna under mina dagar i Mumbai, trots att det var skitigt, giftigt och hemska arbetsvillkor i återvinningsindustrin. I Dharavi var den starkaste känslan att här finns stolthet och initiativkraft och fullt med människor som strävar framåt!









Att köpa tågbiljett

Lördag

Dagens mål är att köpa en tågbiljett från Varkala till Cancona. Jag har sett på nätet att alla vanliga biljetter är slut den period jag vill åka men det kanske finns FTQ-biljetter (Foreign Tourist Quota) att köpa så med instruktioner från diverse nätforum letar jag mig fram till rätt kontor och rätt lucka. 

Där får jag hjälp av en ytterst pigg och tjänstvillig dam som snabbt konstaterar att min enda chans är att åka 2:a klass liggvagn, utan AC, och att jag måste köpa biljett Varkala - Mumbai och sen hoppa av i Cancona. Då denna biljett kostar ca 75:- är det ingen tvekan. "Du ger konduktören 100 rupies, så väcker han dig och ser till att du kommer av, säger damen. Inga problem!"

Så om en dryg vecka väntar 18 timmars tågresa längs den södra delen av Indiens västkust!

Framme i Mumbai

Fredag
Tidigt på morgonen är jag framme och efter en hetsig diskussion med taxiföraren till min prepaid-taxi om när mitt kvitto skulle överlämnas åker vi mot södra Mumbai. Här bor 22 miljoner människor och många av dem är nu på väg till jobb och skolor. Jag har hört skrönor om hur turister blir körda till helt fel hotell och oroar mig lite, men alldeles i onödan. Efter en knapp timme är jag framme i Colaba. 

Mitt hotell är mycket enkelt och jag tittar på tre lediga rum innan jag bestämmer mig. Det känns skönt att kunna gå och lägga sig direkt i stället för att behöva vänta flera timmar på att någon annan ska checka ut. 

Efter några timmars sömn ger jag mig ut på jakt efter mat. Jag hamnar på det berömda Café Leopold som ligger i närheten. 


Stället är känt dels för att det attackerades av terrorister samtidigt som lyxhotellet Taj Mahal som ligger om hörnet, och dels från boken Shantaram där Café Leopold spelar en central roll. Skrönorna säger också att det är här som turister erbjuds statistroller i Bollywoodfilmer. Det är ett bra ställe för att glo på folk, maten är god, chokladtårtan gudomlig och kulhålen i pelarna ger en extra krydda. 




Efter maten fortsätter jag min promenad i kvarteret, till Gate of India, där turbåtarna guppar i vattnet, förbi Taj Mahal och så hemåt igen. 

Istanbul

Torsdag, 9 timmar i Istanbul

Lunch under Galatabron i trevligt sällskap, en macka med grillad makrill och så aubergineröra. 
________________________

Lunch in nice company under the Galatha bridge, a fish sandvich and some auberginesalad. 

En promenad genom marknadsgator och gränder.
_____________________

A walk trough the market streets. 







10 december 2014

Dags att resa - Time to travel

I hallen står packning och skor beredda, ytterkläderna hänger på kroken och jag har ställt tre väckarklockor. I natt börjar resan!

_________________________________

Shoes and bags stands ready in the hallway, hoodies hangs next to the door and I've set three alarmclocks. Tonight the journey begins!

16 juni 2014

Kanelbulle - Cinnamon roll

Dagens special var "Κανέλα ψωμί"som visade sig vara en helt vanlig kanelbulle. Den smakade utmärkt tillsammans med en φραπέ - en iskaffe! 

Today's special was "Κανέλα ψωμί" witch is an ordinary cinnamon roll. It tasted excellent with a φραπέ - an ice coffee!

Sommarhemma - Home for the summer

Hemma. Det är just nu ett tält i skuggan under ett par olivträd, med det turkosrandiga indiska cirkustaket som skydd för eftermiddagssolen. Hemma är strandbaren med mamma Marias mat, stranden som är min egen tidiga morgnar och viken med det turkosa vattnet. Hemma är vinden men också de få stilla dagarna då havet är som silke. 

Home. At the moment that's a tent in the shadow of a couple of oliv threas, with the turquise striped cirkusroof as protection from the afternoon sun. Home is the beach bar with mama Maria's food, the empty beach in the early mornings and the bay with the turquise water. Home is the wind but also the few calm days when the sea is like silk. 

Fullmånekväll - Full moon

Cikadorna överröstas av vågorna som en efter en rullar in mot stranden, några vågor frasar, andra slår hårt mot sanden. Det är svalt, det blåser nordlig vind, och jag har tredubbla tröjor på mig här när jag sitter på en sten och spanar mot månen. 

I viken vaggar två segelbåtar, topplanternorna lyser starkare än de bleka stjärnor som syns på fullmånehimlen. En bit bort på stranden pratar Kedrosgänget lågmält om sommaren, livet och alltet och på vägen som kantar dalen hörs Dimitris bil, på väg till Tzi-Tzi för att hämta gäster som vill tillbaka till byn. 

Strandbarskatten gör mig sällskap en stund här vid Stavros solhydda, hon vill också titta på fullmånen innan det är dags för nattens jakt på möss och ödlor. Jag huttrar till i vinden och sveper en filt runt mig så att jag kan stanna här en stund till. Fullmånekväll.