Hemma. Det är just nu ett tält i skuggan under ett par olivträd, med det turkosrandiga indiska cirkustaket som skydd för eftermiddagssolen. Hemma är strandbaren med mamma Marias mat, stranden som är min egen tidiga morgnar och viken med det turkosa vattnet. Hemma är vinden men också de få stilla dagarna då havet är som silke.
Home. At the moment that's a tent in the shadow of a couple of oliv threas, with the turquise striped cirkusroof as protection from the afternoon sun. Home is the beach bar with mama Maria's food, the empty beach in the early mornings and the bay with the turquise water. Home is the wind but also the few calm days when the sea is like silk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar